stjäl sanningen och lämna mig med lögner
18 år, fimpar en cigg
lever i en värld full av småstadsskvaller
dansar i klackar på uteställena på nätterna
klackar jag inte ens kan gå i när jag är i nyktert tillstånd
men med några droppar sprit i mig så skyller jag på onykterheten
folk som viskar, ger blickar, bli knockad av en kille on the dancefloor
in med en armbåge i magen och en i tutten, aj som fan.
men vad gör det när kapten röd spelas på lilla dansgolvet?
mannen med den sexiga göteborgsdialekten och dom stora orden
vaknar med 1miljon tankar i bollen, går inte att somna om
känner mig som en trasig plastpåse som brast utav för stor tyngd
conversen är på och gatorna är sådär perfekt torra efter en sen
sommarnatt som bestod av härligt sommarregn.
tar pendeln in till stan och överallt ser jag förortsungar med
storstadsdrömmar, drömmar som får dom att le
shit, den här staden har verkligen gjort sitt bästa för att döda oss
man ler av stora saker, dom små räknas knappt
hänger med vänner och berättar hemlisar
ett dopp i poolen en cigg på ballen
kollar gamla bilder och videos, skrattar ihjäl oss
använder plattången och delar på spegeln
"vafan är du inte klar än?"
"jo snart. hjälp mig, vad ska jag ha på mig?"
drar på en hemmafest mitt i ingenmansland
shit glömde måla naglarna igen
dunket från basen och högtalarna på högsta
onykterhetens tillstånd klär alla....nästan
allt ser så roligt ut genom botten på en vodkaflaska
vad folk än säger till en, så vägrar den tillsagda att lyssna
under en kväll så säger man tusen ord, varav 253 blir rätt
man bryr sig inte. andas frisk luft...eller tar ett glas till
färre ord blir rätt, går och kissar 3733 gånger på en kväll
fan alkoholen rinner ju bara rakt igenom?
musklerna sviker, benen sviker, snubblar (på nått som inte ens fanns)
reser sig fort upp och kollar sig runt så ingen såg
eller så ligger man bara kvar och skrattar
jag menar...vem fan bryr sig?
varför ska man bli hög på kärlek
när andra grejer sårar mindre?
18 år, fimpar en cigg
lever i en värld full av småstadsskvaller
dansar i klackar på uteställena på nätterna
klackar jag inte ens kan gå i när jag är i nyktert tillstånd
men med några droppar sprit i mig så skyller jag på onykterheten
folk som viskar, ger blickar, bli knockad av en kille on the dancefloor
in med en armbåge i magen och en i tutten, aj som fan.
men vad gör det när kapten röd spelas på lilla dansgolvet?
mannen med den sexiga göteborgsdialekten och dom stora orden
vaknar med 1miljon tankar i bollen, går inte att somna om
känner mig som en trasig plastpåse som brast utav för stor tyngd
conversen är på och gatorna är sådär perfekt torra efter en sen
sommarnatt som bestod av härligt sommarregn.
tar pendeln in till stan och överallt ser jag förortsungar med
storstadsdrömmar, drömmar som får dom att le
shit, den här staden har verkligen gjort sitt bästa för att döda oss
man ler av stora saker, dom små räknas knappt
hänger med vänner och berättar hemlisar
ett dopp i poolen en cigg på ballen
kollar gamla bilder och videos, skrattar ihjäl oss
använder plattången och delar på spegeln
"vafan är du inte klar än?"
"jo snart. hjälp mig, vad ska jag ha på mig?"
drar på en hemmafest mitt i ingenmansland
shit glömde måla naglarna igen
dunket från basen och högtalarna på högsta
onykterhetens tillstånd klär alla....nästan
allt ser så roligt ut genom botten på en vodkaflaska
vad folk än säger till en, så vägrar den tillsagda att lyssna
under en kväll så säger man tusen ord
(resten skriker man eller sjunger)
varav 253 blir rätt
man bryr sig inte. andas frisk luft...eller tar ett glas till
färre ord blir rätt, går och kissar 3733 gånger på en kväll
fan alkoholen rinner ju bara rakt igenom?
musklerna sviker, benen sviker, snubblar (på nått som inte ens fanns)
reser sig fort upp och kollar sig runt så ingen såg
eller så ligger man bara kvar och skrattar
jag menar...vem fan bryr sig?
varför ska man bli hög på kärlek
när andra grejer sårar mindre?
Kommentarer från er söta läsare.Trackback